Hur väljer man rätt sparkonto?
Det finns fyra faktorer att jämföra när du väljer sparkonto: räntan, räntetypen (rörlig eller bunden), uttagsreglerna och om kontot täcks av insättningsgarantin.
- Ränta – den nominella årsräntan (APY) avgör hur mycket du tjänar per år. Ju högre, desto bättre – men kontrollera alltid villkoren.
- Räntetyp – rörlig ränta kan förändras av banken; bunden ränta är låst under löptiden och ger vanligtvis lite högre ränta.
- Uttagsregler – konton med fria uttag ger full flexibilitet. Bundna konton och konton med begränsade uttag passar bättre för pengar du inte behöver på kort sikt.
- Insättningsgaranti – skyddar upp till 1 150 000 kr per bank och person (fr.o.m. 1 jan 2026). Alla konton i vår jämförelse täcks.
Rörlig kontra bunden ränta
Rörliga sparkonton passar bäst som nödfond och för kortfristigt sparande – du kan ta ut pengarna när du behöver dem utan extra kostnad. Bundna sparkonton passar bättre när du vet att du inte behöver pengarna under löptiden och vill låsa in en hög ränta.
I ett sjunkande ränteläge är det extra fördelaktigt att binda räntan – du behåller den höga räntan medan rörliga konton sjunker. I ett stigande ränteläge är rörlig ränta fördelaktigare.
Skatten på ränteinkomster
Ränteinkomster från sparkonto beskattas med 30 % kapitalskatt. Du betalar alltså 30 öre i skatt per intjänad krona. Många banker rapporterar räntan direkt till Skatteverket och du ser den i din deklaration under kapitalinkomster.
Kalkylatorn ovan visar ränteinkomsten brutto (före skatt). För att räkna ut netto-räntan multiplicerar du ränteinkomsten med 0,70 (dvs. 100 % − 30 % skatt).