Hur stor buffert behöver du egentligen?
En buffert – eller nödfond – är pengar du har avsatta för oförutsedda utgifter. Det kan handla om allt från en trasig tvättmaskin till arbetslöshet eller sjukdom. Utan buffert riskerar du att behöva ta dyra krediter eller lån i en redan pressad situation.
Tumregler för buffertsparande 2026
- Anställd: 2 månaders nettolön (Swedbank, SEB, Handelsbanken)
- Egenföretagare: 6 månaders utgifter (Finansinspektionen, SEB)
- Frilansare: 4 månaders utgifter
- Villaägare: Större buffert – lägg till 30 000 kr för oförutsedda reparationer
- Barnfamilj: Lägg till 5 000 kr per barn
Akutbuffert vs trygghetsbuffert
Nordea och andra storbanker skiljer på två nivåer: akutbufferten (minimum) täcker akuta utgifter som reparationer och vårdkostnader och bör vara minst 20 000 kr. Trygghetsbufferten (komfortabel nivå) ger marginal vid längre inkomstbortfall och motsvarar 150 % av den rekommenderade bufferten.
Så bygger du din buffert
- Räkna ut din rekommenderade buffert med kalkylatorn ovan.
- Öppna ett sparkonto med bra ränta och insättningsgaranti.
- Sätt upp en automatisk överföring varje månad – behandla buffertssparandet som en fast utgift.
- Börja med akutbufferten (20 000 kr) och bygg sedan vidare till den rekommenderade nivån.
Var ska bufferten placeras?
Bufferten ska alltid vara likvid – det vill säga snabbt tillgänglig utan avgifter. Ett sparkonto med fria uttag och insättningsgaranti är det bästa alternativet. Undvik att placera bufferten i aktier, fonder eller bundna sparkonton där pengarna kan vara låsta eller minska i värde.