Dinpengakoll

Skuldkvot-kalkylator – beräkna din debt-to-income ratio (DTI)

Ange ditt bolån, övriga skulder och bruttoinkomst för att se din skuldkvot, riskbedömning och amorteringskrav. Med ett bolån på 3 000 000 kr och en bruttolön på 40 000 kr/mån blir skuldkvoten 6,3 – klassad som extrem risk.

Dina uppgifter

kr
kr

Billån, CSN, kreditkort, privatlån m.m.

kr/mån
kr/mån

Sambo/partner – lämna 0 om du söker ensam

kr

Används för att beräkna belåningsgrad (LTV) och amorteringskrav

Total skuld3 000 000 kr
Brutto årsinkomst480 000 kr
Belåningsgrad75,0 %

Din skuldkvot

6,3

625,0 % av årsinkomst

Risk

Extrem risk

Över gränsen 4,5

Max bolån (4,5x)

2 160 000 kr

utan extra amortering

Riskbedömning

Extrem risk
03,04,55,56,08,0+

Beräkning

Bolån

3 000 000 kr

Övriga skulder

billån, CSN, kreditkort m.m.

0 kr

Total skuld

3 000 000 kr

Brutto årsinkomst

40 000 kr × 12

480 000 kr

Skuldkvot (total)

3 000 000 kr / 480 000 kr

6,3

Belåningsgrad

bolån / bostadens marknadsvärde

75,0 %

Amorteringskrav

Nuvarande regler

Före 1 april 2026

LTV-krav2,0 % / år
Skuldkvot > 4,5+1,0 % / år
Totalt3,0 % / år
Per månad7 500 kr

Nya regler

Från 1 april 2026

LTV-krav2,0 % / år
SkuldkvotskravSlopat
Totalt2,0 % / år
Per månad5 000 kr

Du sparar 2 500 kr/mån med de nya reglerna

Uppskattat max bolån

Vid skuldkvot 4,5

utan extra amorteringskrav

2 160 000 kr

Vid skuldkvot 6,0

bankernas vanliga tak

2 880 000 kr

Din skuldkvot överstiger 4,5

Före 1 april 2026 innebär en skuldkvot över 4,5 att du måste amortera ytterligare 1 % per år utöver belåningsgradskravet. Från 1 april 2026 slopas detta skärpta krav. Banker kan dock fortfarande neka lån vid hög skuldkvot – de flesta har ett internt tak kring 5–6 gånger bruttoinkomsten.

Skuldkvot = total skuld / brutto årsinkomst

= 3 000 000 / 480 000 = 6,3

Beräkningen är en uppskattning baserad på de uppgifter du angett. Bankernas faktiska bedömning kan skilja sig – de tar även hänsyn till KALP (kvar att leva på), kalkylränta och andra faktorer.

Vad är skuldkvot och hur beräknas den?

Skuldkvoten (debt-to-income ratio, DTI) visar hur stora dina skulder är i förhållande till din bruttoinkomst. Formeln är enkel:

Skuldkvot = total skuld / brutto årsinkomst

Om du har 3 000 000 kr i bolån och tjänar 40 000 kr brutto per månad (480 000 kr per år) blir skuldkvoten 3 000 000 / 480 000 = 6,3. Måttet uttrycks antingen som ett tal (t.ex. 6,25) eller som procent (625 %).

Skuldkvotens betydelse för bolån

Finansinspektionen (FI) och bankerna använder skuldkvoten för att bedöma din förmåga att hantera skulder. En hög skuldkvot innebär större ekonomisk sårbarhet vid ränteuppgångar eller inkomstbortfall. Skuldkvoten påverkar:

  • Amorteringskrav: Före 1 april 2026 utlöser skuldkvot > 4,5 extra amortering på 1 % per år.
  • Lånebeslut: Banker har ofta ett internt skuldkvotstak kring 5–6 gånger bruttoinkomsten. Över den gränsen nekas normalt låneansökan.
  • Räntevillkor: Lägre skuldkvot kan ge bättre räntevillkor och större förhandlingsutrymme.

Nya amorteringsregler från 1 april 2026

Riksdagen beslutade i mars 2026 att slopa det skärpta amorteringskravet (amorteringskrav 2) som gällt sedan 2018. Från den 1 april 2026 gäller:

  • Det skärpta amorteringskravet vid skuldkvot > 4,5 slopas. Ingen extra 1 % amortering.
  • Bolånetaket höjs från 85 % till 90 % – du behöver bara 10 % kontantinsats vid köp av ny bostad.
  • Belåningsgradsbaserad amortering kvarstår: 2 % vid LTV > 70 %, 1 % vid 50–70 %, 0 % under 50 %.

Kalkylatorn ovan visar både nuvarande och nya regler sida vid sida så att du kan jämföra hur det påverkar ditt amorteringskrav.

Risknivåer för skuldkvot

SkuldkvotRisknivåBedömning
Under 3,0LågEnkel godkännande, goda räntevillkor
3,0 – 4,5MedelNormal godkännande, standardvillkor
4,5 – 5,5HögStriktare granskning, extra amortering (före april 2026)
5,5 – 6,0Mycket högNära bankernas maxgräns, svårt att bli beviljad
Över 6,0ExtremDe flesta banker nekar lån

Snabbtabell: skuldkvot vid vanliga bolånebelopp

Skuldkvot vid olika bolånebelopp och inkomstnivåer. Inga övriga skulder. Belåningsgrad ca 75–80 %.

BolånBruttolön/månSkuldkvotRiskExtra amort.
1 500 000 kr30 000 kr4,2Medel riskNej
2 000 000 kr35 000 kr4,8Hög riskJa (+1 %)
3 000 000 kr40 000 kr6,3Extrem riskJa (+1 %)
3 500 000 kr45 000 kr6,5Extrem riskJa (+1 %)
4 000 000 kr50 000 kr6,7Extrem riskJa (+1 %)
5 000 000 kr60 000 kr6,9Extrem riskJa (+1 %)

Belopp avser en låntagare, utan övriga skulder. Extra amortering gäller nuvarande regler (före 1 april 2026).

Skillnaden mellan skuldkvot och belåningsgrad

Skuldkvot och belåningsgrad är två olika mått som båda används vid bolånebedömning:

Skuldkvot (DTI)

Mäter skulden i förhållande till inkomsten. Formel: skuld / brutto årsinkomst. Påverkar amorteringskrav 2 (skärpt krav vid > 4,5) och bankernas lånebeslut.

Belåningsgrad (LTV)

Mäter skulden i förhållande till bostadens värde. Formel: lån / marknadsvärde. Avgör amorteringskrav 1 (2 % vid > 70 %, 1 % vid 50–70 %) och kontantinsatskravet (10–15 %).

Hur sänker jag min skuldkvot?

Skuldkvoten sänks genom att minska skulden eller öka inkomsten:

  • Amortera snabbare – extra amortering sänker skulden och därmed skuldkvoten.
  • Betala av övriga skulder – billån, CSN och kreditkortsskulder räknas med i bankens bedömning.
  • Öka inkomsten – löneförhöjning, extra arbete eller att ansöka tillsammans med en partner.
  • Köp en billigare bostad – lägre köpeskilling ger ett lägre bolån och därmed lägre skuldkvot.

Vanliga frågor om skuldkvot

Vad är skuldkvot (DTI)?
Skuldkvot (debt-to-income ratio, DTI) är ett mått på hur stora dina skulder är i förhållande till din bruttoinkomst. Formeln är: skuldkvot = total skuld / brutto årsinkomst. En skuldkvot på 4,5 betyder att dina skulder är 4,5 gånger din årsinkomst – eller 450 %. Måttet används av banker och Finansinspektionen för att bedöma din återbetalningsförmåga.
Hur beräknas skuldkvoten?
Skuldkvoten beräknas genom att dividera den totala skulden med hushållets sammanlagda brutto årsinkomst (före skatt). Exempel: ett hushåll med 3 000 000 kr i bolån och en sammanlagd bruttolön på 40 000 kr/mån (480 000 kr/år) har en skuldkvot på 3 000 000 / 480 000 = 6,25. Enligt Finansinspektionens amorteringskrav räknas bara bolånet, men banker tittar ofta på den totala skulden inklusive billån, CSN och kreditkort.
Vad innebär det att ha en skuldkvot över 4,5?
Före 1 april 2026 innebär en skuldkvot över 4,5 att du enligt Finansinspektionens regler måste amortera ytterligare 1 % per år utöver belåningsgradskravet. Från 1 april 2026 slopas detta skärpta amorteringskrav. Bankerna gör dock fortfarande en individuell bedömning – de flesta har ett internt tak kring 5–6 gånger bruttoinkomsten.
Hur påverkas amorteringskravet av nya reglerna 2026?
Från 1 april 2026 slopas det skärpta amorteringskravet (amorteringskrav 2) som innebar +1 % extra amortering vid skuldkvot över 4,5. Kvar blir enbart det belåningsgradsbaserade kravet: 2 % per år vid belåningsgrad över 70 %, 1 % vid 50–70 %, och 0 % under 50 %. Samtidigt höjs bolånetaket från 85 % till 90 % (kontantinsats sänks från 15 % till 10 %).
Vilka skulder räknas in i skuldkvoten?
I Finansinspektionens amorteringsregler avser skuldkvoten enbart bolån (bostadslån). Men vid bankernas kreditbedömning räknas alla skulder in: bolån, billån, CSN-lån (studielån), privatlån, blancolån och kreditkortsskulder. Även beviljade men outnyttjade krediter kan påverka bedömningen.
Vad är en bra skuldkvot?
En skuldkvot under 3,0 anses generellt som låg risk. Mellan 3,0 och 4,5 är medel risk – de flesta hushåll hamnar här. Över 4,5 klassas som hög risk och kan innebära svårigheter att bli beviljad lån. Över 6,0 är extrem risk och de flesta banker nekar då lån. Finansinspektionen har föreslagit ett skuldkvotstak på 6,0 som hårt tak.
Räknas bruttolön eller nettolön?
Skuldkvoten beräknas på bruttolönen (före skatt). Det är det belopp som står på ditt anställningsavtal innan skatt, pension och andra avdrag. Om du och en partner söker lån tillsammans adderas era bruttolöner. Bruttolönen multipliceras med 12 för att få brutto årsinkomst.
Hur skiljer sig skuldkvot från belåningsgrad?
Skuldkvoten mäter skulder i förhållande till inkomst (skuld / bruttoinkomst). Belåningsgraden (LTV, loan-to-value) mäter skulden i förhållande till bostadens värde (lån / marknadsvärde). Båda används vid kreditbedömning men de mäter olika saker. Du kan ha en hög skuldkvot men låg belåningsgrad om bostaden har ökat mycket i värde.